Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Europeisk expansion i det förflutna och det närvarande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
618 K. LAMPRECHT, EUROPEISK EXPANSION.
och fängslande genom sin oerhörda kraft och sin skenbarligen oförstörbara
lefnads-friskhet.
Äfven i detta framträda företeelser, som äro af speciell kolonialkaraktär. Till
kolonierna utvandra i första hand icke de svaga viljorna. Den som skall lefva och
bryta i urskogen, måste ega den inom höga kulturer ej vidare vanliga gåfvan att kunna
trifvas med sig själf. Han måste vidare hafva berghälsa, eller går han under, och
bevisar då de öfverlefvandes motståndskraft sanningen af denna sats. Så är befolkningen
redan från början utrustad ined ovanlig energi och predisponerad att lägga detta i
dagen äfven under ovanliga omständigheter. Men dessa omständigheter äro nu i
sin ordning särskildt egnade att utveckla viljekraft, styrka och optimism. Det är ett
kändt faktum, att i kolonierna allt mänskligt i jämförelse med tillståndet hemma i
moderlandet växer ut i det kolossala, det gigantiska. Man behöfver i Tyskland
endast jämföra hemlandsborgarne med de koloniala, såsom i Marienburg, hemlandskyrkor
med koloniala, såsom Mariakyrkan i Lubeck, eller torgplatserna i moderlandet, såsom
i Köln eller Mainz, med sådana äfven i obetydliga städer österut. Man erinre sig i
detta sammanhang den omständigheten, att ett tyskt kolonialhemman, den normala
bondgården, i allmänhet var dubbelt så stort som förfädrens hemman i moderlandet.
Är det nödvändigt att i detta sammanhang erinra om skyskraporna i amerikanska
unionen, om de oerhörda brobyggnaderna där och i Kanada, om amerikanska farmer
eller bondhemman på 10,000 acres eller mer? Samma princip kan äfven iakttagas i
utvecklingen af unionen själf, hvars yngre delar västerut i sin ordning förhålla sig
till de äldre i öster som koloni till moderland; staterna i väster hafva ett helt annat
omfång än de i öster.
Men till denna förkärlek för the bigness, det kolossala, kommer en annan princip
i begäret att ögonblickligen tillegna sig hvarje framsteg. I Lubeck fick man
stenlagda gator tidigare än i Köln, i amerikanska unionen elektriska spårvägar tidigare
än i Europa; i alla nutida kolonier finnes det talrika platser, som ej hafva landsväg
men väl järnväg, ej post- men väl telegrafförbindelse; på en kalifornisk ö i Stora
oceanen, Catalina Island, har väl den första tidning utkommit med en text,
uteslutande anskaffad med tillhjälp af trådlös telegrafi.
Orsaken till dessa utvecklingsformer ligger i öppen dag. Koloniernas ekonomiska
lif är i hög grad extensivt; alltså måste den, som egnar sig däråt med vanor från
intensiv hushållning, som han medfört från moderlandet, hafva dubbelt så mycket
utrymme och kraft, om han skall vinna de vanliga resultaten. Och
kolonialhushållning är förutsättningslös; följaktligen kunna alla moderlandets tekniska nyheter
mycket lättare tillgodogöras här än hemma i moderlandet, där det ej vidare finnes
någon tabula rasa, där det passiva motståndets kraft alltid verkar och farfadern
alltid fortlefver för sonsonen i sina verk.
Men just emedan dessa principer äro så enkla och själfklara, verka de så
genomgripande och så kraftigt. Hela lifvet och framför allt själslifvets egentligaste yttringar
äro genomsyrade däraf; däraf den rationella exaktheten, som laborerar med tomma
rum, däraf sinnet för mått och tal, den vida blicken, optimismen. Men i det att
dessa säregna egenskaper nu äfven komma till användning för utbildandet af eri ny
kultur, vinna de grenar af denna utveckling, som först utbildas och därför äfven få
en särskild omvårdnad, också en efter moderlandets begrepp nästan oerhörd tillväxt.
Det är detta moment, som efter allt, hvad hittills sagts, särskildt måste komma
demokratismen till godo i alla afseenden, i samhälls- och statslif, i det sociala och
äfven i det andliga lifvet, där det yttrar sig i utprägladt sinne för massföreteelser
och därför framför allt i glänsande utveckling af allt statistiskt och dess metoder.
Men då så var förhållandet, kunde det ske, att ledningen inom detta område och mest
påtagligt i författningsutvecklingen redan i början af den subjektivistiska
kulturtidsåldern tillföll den europeiska kulturkretsens koloniala del; grundläggandet af
unionsförfattningen (1787) är härvidlag den afgörande tilldragelsen.
I detta sammanhang kan den frågan uppställas, om kolonivärldens betydelse för
europeisk kulturexpansion härmed är uttömd. Väl känna sig de europeiska
moderkulturerna ännu öfverlägsna sina sekundokulturer i de främmande världsdelarne:
politiskt och militäriskt, andligt och ekonomiskt. Och i verkligheten äro de det väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
