- Project Runeberg -  Johan Anders Wadmans samlade skrifter /
xx

(1869) [MARC] Author: Johan Anders Wadman With: Johan Gabriel Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herman Bjursten: Biografi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

XX

Efter krigets slut och sedan f. d. "sjukhus-direktören" fått en
anspråkslös plats såsom informator hos en vän i Göteborg, i hvilken
stad äfven Weltzin slog ned sina bopålar, uppstodo tusentals glada
anekdoter från de "wadmanska fälttågen". Så hade han en ruskig
morgon, då han i apoteket letade efter "beskus-buteljen", råkat smutta
på en flaska vitriol-olja, hvilket misstag hotade att beröfva honom
förmågan både att tala och svälja. Den eljest så pratsamme skalden blef
"stum som en fisk". Efter den betan dröjde det flera dagar, innan
han återfick såväl "tungomålet som middagsmålet". Men hans
skämtsamma lynne öfvergaf honom ingalunda i denna olycka. Lik
Zacharias äskade han en tafla och skref, då han icke kunde tala: "Mina
kunskaper har jag egentligen inhemtat a priori, men sedan jag kom
till Tyskland, finner jag att jag nödgas föda mig a posteriori. Dock,
käraste broder Weltzin, på det jag icke måtte törsta ihjäl, så försätt
emellanåt buljongen med litet konjak . . . ." *)[1].

Att föra räkenskaper var just icke i Wadmans smak. Det var
dessutom med honom som med nästan alla poetiska naturer: han
kunde icke lära sig att hushålla. På bränvin kom han dock
synnerligast på balans, emedan han sällan hade hjerta att neka sina
konvalescenter en "besk" på morgonqvisten. Också tyckte krigskollegium,
som sedermera granskade skaldens räkenskaper, att alltför mycket af
denna vara åtgått på det under Wadmans inspektion stående
sjukhuset. Kollegiet nedsände derföre efter fälttågets slut ett
anmärkningsmemorial till Weltzin i Göteborg med infordrande af förklaring "hvart
åtskilliga poster bränvin, som af direktören Wadman blifvit för
sjukhusets behof reqvirerade, tagit vägen". Weltzin, ledsen och förargad,
skickar genast bud på Wadman, som infinner sig hos honom vid det
mest briljanta humör.

"Det gick som jag spådde!" yttrar Weltzin, i det han pekar
på det på skrifbordet liggande memorialet. "Ditt slöseri med bränvin
under kriget har väckt vederbörandes uppmärksamhet ... Se der,
läs ... och förklara dig, om du kan!"



[1] *) Då begäran om buljongens försättande med konjak icke åtlyddes och Weltzin
dagen derefter på vanligt sätt, ville "mata" skalden, begärde denne ånyo taflan, men
skref denna gång endast orden: "Spruta konjak, din djefvel!" Utgifvaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:14:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wadman/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free