Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herman Bjursten: Biografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XL
jorden. De blommor, dem vänskapen sådde på hans urna, hafva
vissnat, sedan hans flesta efterlefvande vänner följt honom till det
"fjerran landet1’. Men minnet förvissnar ej med det fallande stoftet,
om det också i den lefvande skaldens ögon var blott "ett ljud, en
efterklang af den tomma flärden". Att hedra detta minne, att
framställa den förevigade sångarens bild i den dager, som hans
personlighet och hans dikter gifva vid handen, har varit min afsigt med
dessa blad......
Och nu, broder, bjuder jag dig ett hjertligt farväl, önskande
dig en glad och lycklig sommar, sedan vintern sent omsider brutit
sina bojor. Måtte du snart åter låta oss höra din lyra, som blifvit
oss så kär! Sången har ännu anspråk på dig, och vår vitterhet
bör-dar dig tillbaka, äfven om du sjelf understundom, missmodig öfver
"den nakna verklighetens tryckande bördor", skulle tänka med
Wadman:
"Purprar solen ock ej lika mildt
Hvarje morgon randen öfver hafven,
Ryter stormen stundom kallt och vildt,
Halka vi ar faran ned i grafven.
Nå, hvad är det mera?
Re’n der ligga flera
Våra bröder multnade i gruset.
Der är tyst och stilla,
Der mår ingen illa
I det lugna, trånga, mörka huset."
Stockholm i maj 1855.
HERMAN BJURSTEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
