Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till den högst vördade, högst upplysta och högst enhälliga kongliga svenska menigheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bör ha stålpanna att mota
Farorna, som< staten hota,
Med ett outtröttligt mod
Och ett Öga, som, ej sluter
Sig, när glupske ulfven tjuter
Omkring hjorden efter blod.
Jag vill helst med fåren leka
Och de unga lammen smeka
Under ras på blomsteräng....
Men jag tröttnar och vill sluta
(Om än tusen ulfvar tjuta)
Matta ögat i min säng.
Mankorna min hjessa pryda —
Hellre vill jag le och lyda
An ha omsorg och befäl.
Jag, som styrs af kärleks-yra,
Huru vill jag andra styra,
Sjelf de snöda lustars träl!
När jag fordom egde välde,
Under satar innan gnällde
Att min spira var för tung.
Ville jag på lydnad pocka,
Stod jag, lemnad af min docka,
En detronisera^ kung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
