Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Jägarlifvet, åt Diana och Pan, dryader och fauner egnadt - Jägarens lif - 7. Jägare-reglor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Om än fnålare föds, om än spelman och skald,
Som båd’ äldre och nyare sagt,
Dock till jägare visst ingen föddes ännu,
Men med mod kan man lära sig jagt.
Mången skryter så stolt, om han träffat sitt mål,
När han pekat på sten eller stock.
Men om Nalle går fram, kommer häpnaden på:
När det gällar, han skjuter en bock.
Förty Nalle i skog är en hemmastadd dräng,
Icke blyg för sin lunsiga drägt.
Möter ungbroder den, gånge varsamt förbi,
Om han ej hör till falkarnas slägt *)!
Skog är valplats för jagt, glad är jagten i skog,
Der de greniga korsvägar gä
Öfver kullarnes rygg, under fjällarnes’ ås,
Der de bryta sig vågorna små.
Höst är tiden för jagt — ingen jage om vår,
Ingen ofrede kärlekens ting!
Endast huggande fågel och lifvande djur
Må man utrota året omkring.
*) Uttrycket häntyder på öfver-jägmästaren i Wermland, vår bekante,
numera aflidne store björnjflgtire H A. Falk. Utgifvaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
