Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Tal i glada samqväm - Den välgörande glädjens herrliga inflytande på menskliga lifvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den välgörande glädjens herrliga
inflytande på menskliga lifvet.
Den 4 december 1818.
Hvad Hebe fordom varit bland olympens gudomligheter, det
är glädjen bland menniskornas passioner den yngsta, den
skönaste och oskyldigaste af dem alla.
Hennes välgörande nektar mildrar vreden, släcker hatet,
försonar afunden med andras välgång, vrider dolken ur
handen på den lömska hämden, narrar räddhågan att glömma
farorna och ger den bleknade ångern mod att kamma sina
serpent-lockar *) till en anständig hufvudbonad. Förutan denna
engel vore verlden tom på inbyggare af ädlare natur. Den
orangefärgade gulsoten skulle längesedan rensopat jordytan
från menniskors jemmer och menniskor. Fåglar och djur
skulle under ängslans glasklocka konvulsiviskt ha qväfts i brist
af lifsluft, och endast krokodiler, grodor och metmaskar skulle
med kall blod någon tid ha uthärdat pinan af en evig
ledsnad. Af hela den organiska skapelsen skulle slutligen allt
försvinna, utom de varelser, hvilka dö på samma ställe som
sett dem födas, hvilka, orörliga på sina rötter, känslolöst
fortplanta sina slägten utan njutning och smärta, utan hugnad
och sorg. Dock, ho vet om ens dessa äro utan all åtrå
efter glada, all afsky för vidriga intryck, fast vi icke hafva
öron för deras språk eller ögon att fatta de tecken, hvarmed
de gifva sina lidelser tillkänna?
Kan nu icke en gång det fysiska lifvet ega bestånd
*) Ormslingrande, Utgifvaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
