- Project Runeberg -  Johan Anders Wadmans samlade skrifter /
449

(1869) [MARC] Author: Johan Anders Wadman With: Johan Gabriel Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Tal i glada samqväm - Den välgörande glädjens herrliga inflytande på menskliga lifvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44:9

Tetis svallande sköte för att skänka åt verldarne värme och
ljus, förrän fader Nils sträcker sina extremiteter ur
skinn-fallen, helsande sitt husfolk jäspande: "Upp, era lathundar !*
Föga verkar dock första helsningen, men repeterade epiteter
af »not" och »män-ar», jemte några här och der lämpligen
anbragta hårdrag och knuffningar, gjuta ändtligen lif i de
skendöda massorna, och morgon-larmet inom stugans
qvalmiga atmosfer helsar den uppgående solen. Väpnad med
den treuddiga grepen, marscherar så fader Nils i spetsen
för drängar och pigor, alla tuggande så att icke göken måtte
»dåra» någon, till ladugårdens guldgrufva att sprida det rika
förrådet derifrån öfver sina utmärglade tegar.

Ploganden*) skyndar sedan med öfverhopande arbete,
och derefter hotar såningstiden att löpa undan den
uttröttade jordbrukaren, som förgäfves längtar efter slutet, ack,
nej, blott efter ett uppskof af sina dagliga mödor.
Årbets-timmarne skrida så långsamt och tröttande uppför
dagsverksbacken med ledsnadens tunga lass, men hvilans och
njutningens ögonblick ila förbi på svalornas vingar, så att icke
längtan hinner fälla slagbosnmen för att hejda deras flygt.

Varen, kärlekens, glädjens och blommornas årstid, är
landtmannens skärseld. Grepen och harfven hålla honom
sysselsatt, så att han ej får någon tid öfrig för -kärlekens
leksaker. De högtidliga, muntrande tal, som han dagligen
nödgas hålla till stutarne, och de jordabalkar, plogstyret ristar
honom i handlofven, göra honom döf för gök och lärka och
blind för glädjens härolder, som jubilerande ströfva omkring
och öfver honom. För hans på fårorna fästade blick breder
ängen förgäfves ut den yfviga påfågels-stjert, som prålar af
alla färger: för honom blomstrar ej narcissor, ranunkler och
sippor, ovåligt trampar han vårens blygaste nymfer, de nakna
jungfrur**), under sina leriga träskor, och i sin flickas ver-

*) d. v. s. plöjnings-tiden. Utgifvaren.

**) Se andra noten på sidan 48.

29

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:14:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wadman/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free