Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Tal i glada samqväm - Fågeln Fenix och Jerusalems skomakare eller forntidens gästabud i orienten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fågeln Fenix och Jerusalems skomakare
eller
forntidens gästabud i orienten*).
Anno 1001 om påskdags-morgonen i soluppgången satt Rigeln
Fenix på den högsta af Kordillerernas spetsar öfver
snödrifvan, jemnårig med verlden, plockande melankoliskt sina
glänsande fjädrar med sabelkrökt purpurnäbb, och kastade stundom
längtande, eldsprutande blickar i det vida fjerran af den
underliggande nejden.
Fågeln Fenix hade under revolutions-epoken före
skapelsedagarne varit en mild engel af första ordningen, fridens
helige engel. Han hade icke deltagit i den ilskna, häftiga
striden emellan Mikael och ormen, emellan det godas princip
och det oundvikliga onda. Det ad interim segrande partiet
hade förvist honom att hvartannat tusende år bära
dödlighetens fjättrar för sitt välmenta råd, att hellre söka en
dräglig förening, än den ovissa utgången af en afgörande strid.
Väl var hans kroppsliga beklädnad den skönaste till
form och färger, som någon odödlig ande blifvit trugad att
bära, men den tryckte honom dock hårdare än jernringen
plågar galerslafvens sårade fot. Nu hade han fullbordat en
period af sin förvisning och skulle åter få hugna sig af det
eteriska lifvet i ljusare rymder. Han hade nu byggt det
kostliga bålet, som skulle öfverdistillera hans renade ande,
*) På en afskrift af original-manuskriptet till detta tal fins antecknadt att
detsamma hölls den 15 maj 1819. Utgifvaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
