Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Tal i glada samqväm - Vingudens vård om sina barn och vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vingudens vård om sina barn och
vänner*).
Under ingen himmel, i intet land emellan de bägge polerna
blef ännu någon man af qvinna buren, hvars stilla lif alltid
flöt i lika djupt lugn från källan till utloppet, utan att skakas
af passionernas stormar, utan att möta hinder af tvångets
dam eller oförutsedda händelsers dolda klippor eller att
förtorka i sandöcknen af felslagna förhoppningar och ouppfyllda
önskningar, om det äfven icke störtades utfor olyckans och
sorgernas branter i den vilda förtviflans fradgande djup.
Talen ej om edra lagerkrönte gunstlingar af lyckan,
dem hon aldrig svek, för hvilka hoppets brokiga blommor
alltid mognat till skörd af mättande frukt, för hvilka
fruktans spökande gastar förvandlat sig till chariter, som binda
ärans krans omkring den lyckliges hjessa och lära ryktet
att blåsa trumpet! Haden j ett fönster till deras hjertkamrar,
att skåda huru det darrande hoppet smyger sig der mellan
rysliga skräckbilder för att vattna sina vissnade blommor,
huru stridiga böjelser såsom sjelfsvåldig barn der ligga
hvarandra i lufven om föraktligt lek-kram, tilldess ödets dom
eller slumpens nyck gifvit utslag i saken — j skullen icke
då längre missunna dessa halfgudar deras verksamma oro
eller gifva denna höga, lugna blick, som vanan polerat och
ångan af ett kålblad åter kan betaga dess glans, titeln af
hjertats spegel.
Namnen ej den gamla fabeln om Pilemon och Baucis!
*) Enligt en afskrift hölls detta tal den 4 december 1821. Utgifvaren
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
