Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Tal i glada samqväm - Najaderna och toffelns spira
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Nyligen har väl ett välment försök att inympa
vattuskräck på vattnets amatörer blifvit börjadt, men, ehvad felet
legat i planen eller i utförandet, nog af, det har hittills
misslyckats, och de oskyldiga hundarna hafva blifvit martyrer
för den felslagna revolutionen. Försöket kunde emellertid
vid lägligare tillfälle förtjena uppmärksamhet. Säkert är att
smittan aldrig angriper Bacchi barn, och att skada sina
fiender är en-i alla politiska systemer tillåten praxis.
En annan genare och kraftigare utväg vägar jag
emellertid föreslå till Bacchi fienders snara utrotande ur den
hyfsade verlden, en utväg, som äldre och nyare historien
omtalar ofta vara af kloka fältherrar mot öfverlägsna fiender
vidtagen. Jag menar nemligen att förgifta brunnarne.
Derigenom skulle vattnet inom kort mista sin kredit och vinet
åter erhålla samma anseende som under Noaks lyckligaste
tidehvarf, då det som en ny uppfinning hade modet för sig.
Utförandet borde anförtros åt en komité af upplysta och
erfarne män. Kostnaden kunde .ej blifva betydlig och skulle
rikligen ersättas genom vattensotens utstrykande ur
patologiens rysliga lista.
Men ett annat ämne af lika mycken vigt som det
föregående framställer sig sjelfmant för vår uppmärksamhet.
Ej utan fara att hinnas af Orfei öde, går jag dock utan
fruktan att ^ anfalla menniskoslägtets läckraste gås-halfva, det
täcka könet, inom sina förskansningar af baljor och byttor,
stekpannor och kastruller, smink- och essens-burkar,
mössstockar och snörlif. Jag ser i andanom de . vackraste ögon
kasta krossande blixtar mot mitt obeväpnade bröst, jag
känner de hvassaste tungor rota i lefvern på mitt ärliga namn,
de hvassaste naglar krafsa i hullet och de smidigaste fingrar
kröka sig i mina glesnade lockar — ja, jag ser händer,
hvitare än snön, dem aldrig någon solstråle kysste, darra af
begär att kindpusta de förmätna kinder, som vågat blåsa luft
åt det upproriska ljudet, men jag har svurit Bacchi fana och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
