Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Tal i glada samqväm - Något att fundera på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
532
gar, för en dansande kalf springa sig andtrutna af
förskräckelse, ropa kökspigan till hjelp mot en uppretad kalkontupp,
darra af ångest för en spänd hane och bädda ner sig i
åskväder ....
Tankens genväg från den ena ytterligheten till den
andra är blott ett litet hopp, som otroligen förkortar det
vida afståndet.
Våra barn af motsatta klassen förgöras af vanskötsel
och elände, likasom de af första klassen omkomma eller
förderfvas af öfver-ans och herrlighet. Den fattiga modern
räcker sitt maktlösa barn det af svält och tröstlösa mödor
vissnade bröstet. Hennes egna lifskällor äro uttorkade,
hennes foster skall med det snaraste hungra ihjäl, om icke
hoptigdt hundmjöl, hemtadt sumpvatten och bittersalta
moders-tårar förmå lifnära detsamma till en långsam trån-död.
De naturens och kärlekens underverk, som uthärda denna
diet, tilldess de sjelfva kunna tigga eller stjäla sig en
kraftigare näring, blifva dock krymplingar till själ och kropp . . .
Men hvarföre upprifva ett gammalt, inrotadt, oläktigt
sår–––Oläkiigt?
Ja, ty lumporna äro dyra, Tumba fors otillräcklig,
papperet tryter, svärtan tryter, bläcket tryter, allting tryter,
då viljan ligger på sotsängen och anden är död.
Menniskorna äro dock, med förlof, de besynnerligaste
af alla!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
