Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
färdiga, afslutade, dramat framställer det vardande, det sig
utvecklande. Vi taga del i dess tillkomst, det uppbygges
småningom inför våra ögon. På samma sätt måste den dra-
matiska melodien icke vara en färdig och afslutad, utan en
vardande, hvars utvecklipgsmoment ständigt äro närvarande
för oss. Den dramatiska melodien är den »oändliga melodien>.
Dermed vinnes först verkligt sammanhang i musikdramat, då
deremot det osammanhängande just var den häfdvunna opera-
musikens karakter. Endast det enskilda tonstycket hade i
denna en sammanhängande form, hvars sammanhang bestod
deri, att ett på förhand färdigt tema omvexlade med ett sido-
tema och upprepades efter absolut musikaliskt godtycke.
Slutligen frågas: skall musikern gent emot skalden eller
skalden gent emot musikern inskränka sig? Förhållandet mel-
lan dem var ju kärlek. Nåväl: att älska är icke att inskränka
oss, det är tvärt om den högsta kraftutveckling af våra indi-
viduella förmögenheter — tillika med den nödvändigaste träng-
tan till sjelfuppoffring för det älskade föremålets skull. Om
skald och musiker icke ömsesidigt begränsa sig, utan i kär-
leken ernå den högsta förmåga och i det sålunda hvarandra
erbjudna offret af den högsta potens ömsesidigt gå under i
hvarandra — då är dramat i högsta mening födt.
x +
+
Sådana äro de ledande grundtankarne i Wagners »Oper
und Drama». De utgöra en märkvärdig blandning af sofis-
mer och missförstånd med divinatoriska snilleblixtar. En
granskning af dem måste nödvändigt blifva öfvervägande po-
lemisk, hvilket icke bör hindra oss att erkänna, det de fram-
sprungit ur en i många afseenden berättigad oppositionel
känsla. Så väl det ena som det andra skall jag i det föl-
jande söka ådagalägga. —
Redan Wagners uppfattning af musikhistorien lemnar
bevis för det nyss sagda. Djupare insigter häri eger han
uppenbarligen icke, men ersätter bristen genom en våldsam
konstruktion, som på förföriskt sätt omvexlar med ofta rigtiga
och träffande omdömen. Hans skildring af operans uppkomst
är vilseledande, liksom han icke visar sig ha förstått hennes
musikhistoriska mission. Han ser henne hela tiden — liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
