Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
ropen: Tristan! — Isolde! sgjunka de båda »mit Gluth> i
hvarandras armar. — Denna första akt är väl anlagd oeh
verkligt dramatisk, ända till den olyckliga kärleksdrycken,
som med ens synes förlama handlingen liksom den förlamar
de handlande personernas fria sjelfbestämning (jfr den af
glömskedrycken paralyserade Siegfried i Götterdämmerung).
Om de frön till dramatisk utveckling, som funnos, hade be-
gagnats, om Tristan och Isolde utan konstgjord inverkan hade
låtit sig förledas att glömma pligten för kärleken, så hade
de blifvit sant tragiska; nu kunna de såsom otillräkneliga
endast väcka ömkan, och under de två följande, långdragna
och innehållstomma akterna hyser man för dem samma in-
tresse som för febersjuka. Deras öden äro snart berättade.
Isolde, nu Markes drottning, mottager, under det hennes
gemål är på jagt, sin älskare i trädgården utanför sitt gemak.
Trots Brangänes vaksamhet öfverraskas de här af konungen,
som blifvit underrättad af Tristans bedräglige vän, Melot.
Konungen förebrår »mit tiefer Ergriffenheit> Tristan hans
brott; denne utmanar Melot, men sänker sjelf sin värja inför
honom och sjunker snart, sårad, till jorden. — I tredje »upp-
tåget» väntar Tristan, vårdad på sin borg af sin trogne Kur-
wenal, Isoldes ankomst. Knappt har hon kommit, förr än
Tristan genom den dubbla inverkan af sitt sår och öfver-
måttet af sin glädje aflider i hennes armar. Hack i häl efter
Isolde är emellertid kung Marke, som af Brangäne fått veta
händelsen med kärleksdrycken och nu kommer för att förlåta
och förena de älskande. Kurwenal, som tror Marke komma
i fiendtlig afsigt, sätter sig till motvärn, sticker ned Melot
och blir sjelf dödad. Sedan tumultet är stilladt, förklarar
Marke med sorg sin nu om intet gjorda afsigt. Isolde dör
på sin älskares lik.
I nära sammanhang med den ofrihet, som ofta vidlåder
Wagners hjeltar (de bästa han tecknat äro qvinnofigurern&
Elsa i Lohengrin och Brännhilde i Nibelungen), står, såsom
redan är antydt, bristen på dramatisk verv och dialektisk
rörelse i hans stycken, såsom helheter betraktade, under det
nämda egenskaper väl kunna finnas i enskilda scener, der
handlingen till och med stundom så påskyndas, att den får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
