Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
Om Wagner således icke mägtat praktiskt genomdrifva
någon principiel förändring af opera-dramat, så har han lika
litet skapat någon alldeles ny musikalisk form, ty hans de-
klamatoriska sång är endast en kolossal utvidgning af recita-
tivet, och hans tvärt emot teorien ännu någon gång inblan-
dade, mera melodiska ställen motsvara forntidens arioei. Hans
senaste kompositionsverksamhet är mindre en nyskapelse än
en renässans af operans begynnelsetid, då man blott använde
nyssnämda former och äfven, i likhet med Wagner, förkastade
den flerstämmiga sången. Det ligger således, trots Wagners
i alla fall beundransvärda konseqvens, ett ej obetydligt svalg
mellan hans teori och praxis, mellan hvad han velat och hvad
han kunnat. Detta svalg skall blifva ännu mera märkbart,
om jag uppdrager en hastig parallell mellan hans sträfvanden
och den med honom så ofta sammanstälde Glucks — dervid
jag måste rekapitulera ett och annat af det ofvan sagda. Om
det under denna parallell skall visa sig, att olikheterna mellan
de båda reformatorerne äro minst lika stora som likheterna,
så är detta icke mitt fel, utan sakförhållandets.
Gluck har framlagt sina syften i den bekanta dedikatio-
nen till operan Alceste. Det vore hans afsigt, säger han här,
att undvika alla de missbruk, som sångarnes obehöriga fåfänga
och komponisternes allt för stora flathet infört i italienska
operan. Han ville återföra musiken till dess sanna bestäm-
melse att understöda dikten för att förstärka känslornas ut-
tryck och situationernas intresse, utan att afbryta handlingen
eller vanställa den med onyttiga prydnader. Det framgår af
detta program, att Glucks reformation uteslutande vände sig
mot operans missbruk, men icke mot operan sjelf. Se vi efter,
huru han genomfört sitt program, så finna vi ock, att han
endast modifierat, men icke affskaffat eller ens väsentligen
omstöpt de musikformer, som i operan af gammalt utbildat
sig och blifvit gällande. Gluck utvidgade användningen af
recitativet, men hans recitativ är icke principielt olika det
recitativo obligato, som långt förut var i bruk, och äfven be-
träffande det dramatiska uttrycket uppnås han ej sällan af
föregångare sådana som Händel och BScarlatti. Han strök
bort ur arian den ytliga bravurkoloraturen, men grundformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
