Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
hela ackord — gör deras omedelbara följd på hvarandra be-
griplig, är mycket enkel och nära liggande, så ställa sig dock
teoretikerna (så väl fackmusiker som akustiker) mestadels på
en helt annan ståndpunkt, hvarifrån de visserligen ock måste
komma till helt andra resultat, hvilka rent af motsägas af
den nuvarande musikaliska praxis. Grunden dertill är den,
att man alltid tror sig böra behandla läran om ackordför-
vandtskap och ackordföljd först på grundvalen af ett bestämdt
musiksystem, en tonskala, och derför vid uppräknandet af de
närmaste slägtingarne inskränker sig till de »skalegna> tre-
klangerna. Då finner man visserligen att t. ex. c-dur tre-
klangen blott besitter fyra direkt beslägtade: g-dur, f-dur,
a-moll och e-moll; då måste man ock anse blott dessa fyra
treklanger mägtiga att med c-klangen bilda omedelbart be-
gripliga följder, under det alla öfriga följder tänkas förmedlade
genom endera af dessa. Denna ståndpunkt är likväl ohållbar.
Slägtskapen mellan ackorden har sin rot icke i musiksystemet,
1 tonarten o. s. v., utan i det akustiska väsendet af ackorden
sjelfva. Lika litet som musiksystemet afgör öfver förvandt-
skapen mellan enskilda toner, d. ä. öfver konsonansen, lika
litet afgör det öfver treklangernas förvandtskap. Det låter
sig icke inses, hvarför man skulle sky att tillgodogöra sig
klangernas förvandtskap konseqvent äfven i afseende på ackord-
följden. Om treklangsföljden c-dur—a-moll är omedelbart
begriplig, så måste väl ock treklangsföljden c-dur—e-dur
vara det, såsom en följd af omedelbart beslägtade klanger”.
Och om man utan någon förmedling igenkänner den harmo-
niska slägtskapen mellan dessa klanger i den enstämmiga
fortskridningen c—e, hvarför skulle en förmedling vara nödig,
så snart klangerna äro företrädda icke genom enskilda toner
utan genom hela ackord? — Nyss nämda beroende af ton-
+ pOmedelbart beslägtade» äro två toner, som äro väsentliga be-
ståndsdelar i samma musikaliska klang. C och e äro omedelbart be-
slägtade, ty de ingå båda i c-klangen (c e g), lika väl som e och g.
Men äro tonerna c och e omedelbart slägt, så äro äfven deras klanger
c e€ g och e giss h detsamma, ty hvarje ton är blott en representant
af sin klang, sina närmaste aliqvoter, hvilka i sjelfva verket ljuda med
då tonen anslås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
