Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Biografier - 3. Öfverkrigskommissarien Anders Waldenströms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gifvit, så litet stänga mig från mina oförbrutne tulltjenster, som jag hvarken dem
— — — — På något sätt eftersatt eller försummat — — — — — —.
Att jag sålunda år 1718 i underdånighet sökte dimission allena från krigs-
och Öfverkrigskommissariebeställningarne, så kan och förmodligen Herr
Öfverdirektören så mycket mindre af orden vid slutet uti min, i nåder erhållne dimission,
argumentera, det jag skulle från någon annan än krigs- och Öfverkrigskommissarie
tjensten vara licentierad, som ingen annan kongl. Maj:ts tjenst uti högst bemälde
nådiga dimission med minsta ord nämnes; sjötullstaten också den tiden icke stod
under kongl. Maj:ts utan arrendatorernas disposition, varandes det en mycket slät
belöning för mina præsterade tjenster — — — — .
För det tredje, som jag till att conservera mig vid inspektors och
tullnärstjensterna, allaredan 1718 i underdånighet sökt och i nåder erhållit dimission från
krigskommissariebeställningen, så har denna sednare — — — — ej kunnat tjena
Herr Öfverdirektören till något skäl, att derför utestänga mig från de förra — —.
För det fjerde, hvad någon min förmente balance beträffar, täcktes Ed. kongl.
Maj:t allernådigst förmärka mina och Controllörernas innestående löningar samt
tullkammarhyra, tullbåt och flere expenser, hvarför jag till dato sitter uti 2000 och
några hundra d. s. mistning (se sid. 50) — — —.
För det femte, hafver min hustru, långt före krigets begynnelse, af sine
framlidne bröder måst emot sin vilja antaga 1/16 uti ett och 1/8 uti ett annat fartyg till
betalning på sina fäderne arfsmedel, dem hon inte kunde bortkasta; utan sedan
fartygen några resor, merendels från Göteborg farit på frakt, hafva de omsider kommit
att förolyckas, hvaraf kan finnas, huru de många skepp min hustru egt, och Herr
Öfverdirektören af sin relateur, kan hända, låtit sig anbinda, uti fast ringa väsende
bör med rätta komma att anses, hvarföre hon sig sjelf vidare och gerna förklara
lärer, om Herr Öfverdirektören skulle finna nödigt, sådant reqvirera; och ehuruväl
jag icke funnit något skeppsrederi vara någon förbudet, så vida det icke
underhålles med kronans eller publique medel, och till kronans höga tullrätts
förminskning, så skulle jag för min del önska, att med alla rederier så rent och och riktigt
tillgått, som med dessa små, af föga värde bestående, rederiandelarne —
För det sjette, »att jag dessutom skall vara med de mesta i Uddevalla, som
någon handel drifva, så besvågrad och förbunden, att i framfarna tid bemälte deras
handel, mest under min direktion stått och utan tvifvel ännu står», är en pur
medisance, och så mycket orimligare, som sådan handelsdirektion mig aldrig med
skäl skall kunna öfvertygas; men om Herr Öfverdirektören skulle under en slik
handelsdirektion mena det, af dess intressenter uppsagde och alldeles förfaldne
tobaksspinneriet uti Uddevalla, består detsamma af följande beskaffenhet, att in A:o 1718
befalte Hans Högstsalig kongl. Maj:t mig med flere, att låta fabriqvera de
införskrifne och inkomna Goertziska tobaksbladerna och till arméens förnödenhet utspinna
rulltobak; och måste jag då det förfallne tobaksspinneriet uti Uddevalla med min
omkostnad upprätta; och på det mästaren med dess arbetare måtte njuta så mycket
säkrare beskydd och de allmänna manufakturprivilegierna till godo, vardt jag
föranlåten, att på samma spinneri söka Ed. kongl. Maj:ts Commerscollegii privilegium.
Men som så mycken spunnen tobak utrikes ifrån inkommer, och säljes för så lätt
pris, som till inköp, tull och accis med deflere omkostnader, alls ingen proportion
hafver, måste detta privilegierade spinneriet, vid hvilket recognition och accis af
de inkommande tobaksbladerna riktigt och till pricka betaltes, af sig sjelf förfalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
