Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hem och barndomsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
lärare gör sig skyldig därtill, och han må ju bedja pojken om
förlåtelse. Men inte bör man därav göra mer, än vad det
verkligen är. I det dagliga livet längre fram får väl var och en
finna sig i att gång efter annan lida orättvisa. Men nog står
världen ändå.
På samma gång min far var så där häftig och hård, var
han ovanligt öm och känslig. Skarpa motsatser. När vi söner
t. ex. kommo hem från Uppsala, kunde han aldrig gå ned till
ångbåten för att taga emot oss. Han höll sig på sitt rum. Vi
fingo gå upp och hälsa. Han kysste oss och körde ut oss.
Sedan kastade han sig på soffan och grät. När han gråtit
ut, kom han ned och hälsade riktigt och var då mycket
faderlig.
När vi skulle resa till Uppsala, tålde han icke, att vi på
förhand talade därom eller visade, att vi gjorde förberedelser
genom packning e. d. Det måste vi göra på nätterna. Äng
båten gick alltid nattetid, och sista dagen vi voro hemma,
var som alla andra dagar, tills vi hade ätit kvällsvar d. Då
reste sig »gubben» hastigt från bordet.
»Se så, adjö mina gossar!» Han kysste oss hastigt och
sprang så in i sängkammaren, kastade sig på sängen och grät,
tills han somnade. När han på morgonen vaknade, voro vi
vår kos.
På lediga stunder spelade pappa gärna dam eller bräde med
oss. Då var han alltid mycket glad och trevlig. Men han
spelade illa och fuskade gärna. Ändå tappade han ständigt. Men
som segrare måste han alltid avgå. När han t. ex. hade tappat
fem spel, så måste det sjätte gälla för fem. Tappade han även
då, så måste det sjunde gälla för tio. Vann han det, så
avgick han ju till slut som segrare. Men ofta vann han på det
sättet, att vi spelade så dåligt som möjligt, på det att han måtte
vinna och vi få ledigt.
Sällan spelade han kort med oss. Och då var det bara
barnspel, såsom »svälta räv» eller dylika. Aldrig spel om pengar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
