Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hem och barndomsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
den. Ljus måste lärjungarna ha med sig, men skolan höll
ljusstakar. Dessa voro av trä, svarvade och rödpolerade.
Ljusen voro naturligtvis hemgjorda talgljus. Jag vet icke, om det
fanns stearinljus på den tiden. Åtminstone funnos de icke i
Luleå. I varje hem »stöpte» man talgljus på hösten, och vi
barn voro mycket intresserade att få vara med och
»doppa» dem.
Lördagseftermiddagen var städningsdag. De som då hade
sin tur att städa i skolan, försågo sig med alla tillbehör, kunde
också taga några bekanta med sig, vanligen flickor, och så
sopades med all kraft. Jag minnes, huru dammet stod som ett
tjockt rökmoln. Det var ju all den lort, som dragits in under
en hel vecka. Sannolikt torkade vi väl också dammet, ehuru
jag ej minnes det.
Skolhygienen var ännu icke född på den tiden. Än mindre
hade den hunnit skrämma förnuftet ur vare sig barn eller
föräldrar eller lärare. Skolpojkarna voro på den tiden vida
friskare än de pojkar, för vilka man nu bygger de ståtligaste
hus, utmäter vissa kubikmeter frisk luft per timme, ser till med
ömklig omsorg, att de icke må bli förkylda, icke överansträng
da o. s. v. Då jag gick i skola i Luleå, fanns inte en enda pojke
i hela staden, som ägde en överrock. Men nog var kölden
ofta 30 grader och däröver, stundom ända till 40 och mer. Det
behövdes därför inga »kapprum» i skolan. En sommar reste
morbror Hammaren till Värmland, varifrån han härstammade,
och hade då med sig sin äldste son Fredrik, som var kanske
9-10 år. När de kommo hem till Luleå igen, hade Fredrik
en överrock, köpt i Stockholm för 9 riksdaler. Det var en
kolossalt uppseendeväckande nyhet, som inom några timmar
diskuterades i alla hus i den måttligt stora staden med dess
omkring 1,000 invånare. Isynnerhet upprörde den alla pojkar.
Sä eländiga förhållandena i avseende på lokaler än voro, så
var det dock ingenting att tala om i jämförelse med de usla
lärare vi hade. Lata voro de. Våra lektioner voro 7-9, 10-12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
