Print (PDF) - On this page / på denna sida - Hem och barndomsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
berättades naturligtvis om, huru där gick till, liksom om läsare
i allmänhet. Och så skrattades och gycklades.
Bodell var sträng »lutheran», argare än Luther själv. Han
utgav en liten tidning, där han utgöt sin galla med exempellös
råhet. En gång hade han anfallit någon predikan av dåvarande
telegrafisten Gustaf Edén, som också var separatist men sedan
blev präst. Edén skrev ett kort försvar, vilket av Bodell fick
den domen, att det var »fördjävlat, indjävlat och genomdjäv-
lat». Sådan var hans stil.
En gång hade han i sin
tidning angripit sin kamrat, den
ovannämnde Holmgren, för
något yttrande, som denne
haft i församlingen. Detta tog
illa. När Bodell följande
söndag kom in till församlingen,
så blev det honom förelagt att
återkalla, vad han skrivit örn
Holmgren, vid äventyr att
annars bli bannlyst. I nästa n:r
av tidningen, där han
berättade detta, tillade han: »I val (it
mellan en förnekelse av den
oss uppenbarade sanningen
och en bannlysning av
förvillade bröder, kunde vi icke tveka.»
Alltså var Bodell bannlyst. Men det varade endast en kort
liten tid. Holmgren kom till den insikten, att Bodell hade
rätt. De blevo försonade. Följden var, att de bägge två
infunno sig en söndag på sammankomstlokalen och bannlyste
hela församlingen.
En söndring bland separatistema uppstod med anledning
av olika tolkning av frälsarens ord: »Radens honom, som
kan fördärva både kropp och själ i helvetet». Somliga trodde,
Jonas Bodell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
