Print (PDF) - On this page / på denna sida - Hem och barndomsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
sluta. Jag tyckte, att det var skamligt. Under de två skolåren
i Uppsala skrev jag en gång till pappa och begärde att få gå
och lära mig dansa. Men gubben sade nej, och därmed var den
saken avgjord för hela livet, vad mig beträffar.
Inom syskonkretsen rådde i allmänhet god frid. Visst hade
vi stundom slagsmål med varandra. Men det blev snart bra
igen. Någon inbördes
avog-het eller illvilja förekom icke.
Över huvud taget voro vi
också lydiga, ehuru det
misslyckades ibland. Att utan lov
taga något i hemmet förekom
väl knappast. Åtminstone
minnes jag icke något exempel,
om jag undantager, att vi
någon gång i trädgården nöpo
oss en ärtskida eller t. o. m
en morot, vilket vi egentligen
icke betraktade såsom något
olovligt,, ehuru det nog icke
var alldeles rätt. Men att t.
ex. i skafferiet olovandes taga
ett russin, en skorpa, ett
svis-kon eller dylikt - det korn
då aldrig ifråga.
Ett slag av tjuveri gjorde vi
oss dock ofta skyldiga till. Vi voro mycket begivna på
hägg-bär. I en trädgård, tillhörig änkefru Hedström, funnos några
häggar, som buro ymnigt, och bären voro särskilt goda. Där
stulo vi ofta häggbär. Stundom begärde vi dock lov av drängen,
För gumman själv voro vi riktigt rädda. Hon såg
anskrämlig ut. Även annat ofog gjorde vi i hennes trädgård, ryckte
upp morötter, kålrötter o. d. Det kväljer mig ännu, när jag
tänker därpå.
Kristina Dahl, f. Waldenström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
