- Project Runeberg -  Paul Peter Waldenströms minnesanteckningar 1838-1875 /
62

(1928) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala lyceum

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

kalas eller festlig tillställning fick han i alla gästernas åhöran
uppbära en allvarlig skrapa därför, att han genom sin
övertalningsförmåga lockat så många av stadens hedervärda borgare
in i ett företag, som måste leda till deras ruin. Faran visade
sig dock icke så stor, ty några år därefter var det två ångbåtar
på Norrland. Och de buro sig bra. Grafström har själv talat om
historien för mig.

Den första ångbåten hette Norrland, den andra Örnsköld,,
träskrov förstås, med väldiga hjul och långt framskjutande,
spetsig förgylld galjon. När dessa båtar kommo till Luleå -
de gjorde tre resor var på sommaren - så var det riktig högtid
i staden. Alla pojkar upp på hustaken för att se, huru de
gledo fram på viken. Stadens herrar gingo ned i deras
restau-rationslokaler för att äta stockholmsinat, och societetens
fruntimmer klädde sig i full stass med solparasoll och gingo ned
till Nordströms trädgård, i vars omedelbara närhet ångbåtarna
lade till.

Nu när jag skulle resa, voro ju de båda träångbåtarna
undanträngda av Thule och Berzelius, som voro av järn. Både
skrov och maskiner voro av ny konstruktion, de senare
särdeles »bränslebesparande», sade min far; de brände ej upp mer
än 113 famnar ved mellan Haparanda och Stockholm,
berättade en maskinist för mig.

Jag minnes så livligt, huru ståtligt det kändes, när vi nu
sutto på akterdäcket för att resa ända till Stockholm och vidare
till Uppsala. Den längsta resa, jag förut gjort, var till
Sunder-byn, 15 kilometer eller »sex fjärdingsväg», såsom det då
kallades. Vi tre bröder skulle nu också lägga bort de i hemmet
vanliga benämningarna Palle, Jonke och Rulle och ersätta dem
med de verkliga namnen Paul, Johan och Rudolf. Vår äldre
bror Hugo, som var student, var också med. Ångbåten gick in
i Piteå, Skellefteå, Umeå, Örnsköldsvik, Härnösand, Sundsvall,
Hudiksvall, Söderhamn, Gävle och anlände efter fyra dygn till
Stockholm. Därifrån färdades vi med ångbåt till Uppsala.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waldminn/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free