Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala lyceum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Såsom ett karakteristiskt exempel på, huru han behandlade
sina s. k. »Ärnaister», må följande historia omtalas. Han mötte
en gång inne i staden en av dem, en greve. Denne befann sig
i sällskap med ett par unga fröknar och hade cigarr i munnen.
Så snart Svartengren fick se honom, gick han rätt emot honom,
fattade med sin vänstra hand hans näve och ryckte med den
högra cigarren ur hans mun samt kastade den till marken.
Tilläggas bör, att han i kroppsstorlek och styrka var en riktig
jätte.
Denne Svartengren var nu lärare i historia, geografi och
tyska vid Lyceum. Han utgjode en kontrast till de nyss
skildrade lärarna. En duktig plugglärare var han dock. Men att
uppehålla disciplin i klassen, därtill var han alldeles oduglig.
Det stojades och skojades förfärligt under hans lektioner, bara
han vände ryggen. Att man icke fick någon kärlek till hans
ämnen, var ju icke underligt.
Engelska läste vi icke vid Lyceum, men rätt mycken
franska. Vår lärare däri var först en helt kort tid Broström, fil.
mag., därefter Pehr Joh. Sundstén, fil. stud., som sedan blev
lektor, jag vet ej var. Han var en samvetsgrann lärare, men
hans undervisning tyckte vi icke om, så att jag en gång
besökte rektorn för att begära eri annan lärare. Detta gjorde
djupt intryck på Sundstén, så att han vid nästa lektion med
gråten i halsen bad oss »hava tålamod med hans tarvliga
lektioner». Efteråt har jag förstått, att han nog i och för sig,
sedd mot bakgrunden av de vanliga förhållandena, var en god
lärare. Men vad som gjorde, att han för oss icke framstod
så, var jämförelsen med de nyss skildrade utomordentliga
lärarna.
På sidan om Lyceum tog jag privata lektioner i hebreiska
för en man, som hette Grusell. Han steg sällan upp ur sängen,
fastän han icke var sjuk. Hans utseende var mycket ruskigt.
Men han undervisade ganska bra. Hans religion var positiv
antikristendom. Han sade en gång till mig: »Den indiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
