Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett brytningsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
sömnlös natt. Men det gick över. Det är med hjärtesår såsom
med andra sår: de läkas med tiden. Och väl är det. Huru
länge det dröjde, innan mitt sår var läkt, kan jag icke säga,
men jag tänker, att det gick hastigt nog.
Under min vistelse i hemmet umgicks jag mycket med
komministern Löfling. Med honom överenskom jag, att jag skulle
predika en söndag. Jag skrev också en ganska lång predikan.
Både han och jag tyckte, att den var mycket bra. Men så
fick pappa veta av det. Han blev förtörnad och förbjöd mig
absolut att hålla min predikan. Det var den enda predikan
jag i mitt liv skrivit och den blev aldrig hållen. Aldrig heller
tryckt.
Dagen för min resa nalkades. Jag skulle nu säga farväl
till mina släktingar. När jag för detta ändamål var hos
»Gove-niuses», avbördade jag mig den plåga, som jag burit sedan
1849, då jag ljög för min kusin Emma från Värmland, som
nu sedan 1852 var gift med min morbror Paul Govenius i
Luleå. Jag bekände för henne min osanning. Hon skrattade.
Men bredvid henne stod en moster till mig. Hon var gift med
en handlande Benckert och var en troende kvinna. Hon
förstod, att Gud verkade på mitt hjärta, och hon ville begagna
sig därav. När jag skulle resa, gav hon mig en stor illustrerad
bibel med följande tillägnan, skriven med hennes egen hand:
»Till Paul Waldenström med en vänlig önskan, att du alltid
måtte uppslå denna bok såsom Guds egna ord under bön om
Andens gåva att förstå ordet, och att han må i din själ
försegla dess innehåll såsom den källa, utur vilken Andens
frukter (Gal. 5: 22, 23) framgå skola. Av din vän och moster Lina
Benckert.»
När jag kom till Stockholm, skulle jag där sammanträffa
med landshövding Sköldebrand, enligt brev, som jag fått från
honom. Det skedde. Ändamålet var, sade han, att han ville
på förhand varna mig för läseriet i Kalmar, i synnerhet för
två särskilda personer: Gari Johan Borell, handl., och Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
