- Project Runeberg -  Paul Peter Waldenströms minnesanteckningar 1838-1875 /
114

(1928) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Student i Uppsala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

Han hade ett sto, som han köpt för 300 kr. Vid ett
tillfälle, då vägen var hal, föll stoet omkull över en vid vägen
stående stubbe, som rände igenom dess buk och förorsakade
död på stället. Johansson tog av sig mössan och sade: »Min
himmelske fader, inte trodde jag, att du skulle återtaga lånet
så snart.»

Vid hans hustrus hastiga död hånade kyrkoherden3 med de
orden: »Nu gäller det på den åberopade tron.» »Ja», svarade
Johansson, »vem är det väl, som nu tröstar mig om icke
Herren?» Det slog kyrkoherden, så att han sade: »Ja, ja, du kan
ha rätt däri.» När hustrun skulle begravas, hade J.
visserligen penningar inne, men de skulle användas till räntebetalning.
Han reste till fordringsägaren och båd att få anstånd. Denne
svarade: »Betalar du icke räntan, så uppsäger jag lånet och
sänder reversen till länsman.» »Det behövs icke», svarade J.,
»jag vill strax skriva på, att lånet är uppsagt, ty har Herren
låtit det gå så långt, så skaffar han nog utvägar.» Denna
frimodiga ärlighet grep fordringsägaren, så att han ej uppsade
lånet utan gav anstånd med räntebetalningen.

Det var nyårsdagens morgon 1859. Helander och jag gingo
för att hälsa på kyrkoherden. Inkomna på gården mötte vi
komminister Patersen. Han steg hastigt åt sidan upp i
snödrivan, tog av mössan och bugade sig djupt. Allt på hån. När
vi kommo in i förstugan, mötte kyrkoherden oss. När vi
presenterade oss, sade han:

»Ja, jag kan förstå, att herrarna äro apostlar.»

Vi svarade helt enkelt nej. Därpå genmälde han:

»Ja, ja väckelsepredikanter, utsända av propagandan i
Stockholm. »

Vi svarade åter nej, varpå han fortsatte:

»Men herrarna ha väl sin goda dusör därifrån, kan jag tro.»

»Alldeles icke», invände jag.

3 D. Hallen, kyrkoherde i Willberga sedan 1857, död 1879. Utg. anm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waldminn/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free