Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitetsliv och universitetslärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
på kortare eller längre tid och kom tillbaka, tordes jag icke
gå upp i salongen, när ånghåten lade iland, förrän
folkmängden hade skingrat sig, ty så snart som jag visade mig uppe
på däck, så blev det ett förfärligt liv ibland studenterna, vilka
alltid i stort antal voro nere vid ångbåten, när den kom. De
pekade den ene efter den andre på mig och hade allehanda
gyckel för sig, så att jag kände mig på det högsta generad.
En osed, som på den tiden var mycket allmän bland
studenterna, men som nu torde vara alldeles bortlagd, var, att
så snart ett bröllop firades i staden, så samlades en stor massa
studenter utanför bröllopshuset för att se bruden, och de
ropade så att det dånade: »Bruden fram, bruden fram!» Det
hände då, att t. ex. någon annan visade sig uti fönstret, och
då ropade hela studenthopen: »Bort, bort! Bruden fram!»
På det sättet måste bruden visa sig oupphörligt i fönstret, ty
alltjämt tillkommo nya studenter, och de, som redan hade varit
där och ropat och sett, ville se ännu en gång. Detta var ju
ganska oförargligt, men förut hade det varit värre, ty då
brukade studenter även gå in uti bröllopshuset och där smaka
på varjehanda nam-nam, som serverades åt gästerna. En min
äldre bror berättade, att han vid ett sådant tillfälle hade
tagit den sista pepparkakan, så att de egentliga gästerna
blevo utan. Landshövdingskan Sköldebrand i Kalmar berättade
också, huru det en gång hade gått till vid ett kalas uti hennes
föräldrahem, nämligen hos landshövding Fock i Uppsala.
Landshövdingens bostad var så inrättad, att man vid ett
sådant tillfälle måste gå med maten från köket ett stycke över
gården för att komma upp i festvåningen. Vid ett sådant
tillfälle hade studenter samlats för att se på ståten. När
efterrätten kom, anammade studenterna densamma
fullständigt och tömde faten. När landshövdingen uppe i våningen
fick veta det, måste han meddela gästerna, att den tillämnade
efterrätten redan var uppäten av studenterna. Men det
stannade inte därvid, utan han gick även ned på gården och höll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
