Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Universitetsliv och universitetslärare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
deklinera ett ord. Jag minns mycket väl, hur han en gång
deklinerade: »nominativus umbra, genitivus umbrae» o. s. v.
hela vägen igenom. En annan gång, när han icke kunde
översätta, så sade han: »Det här är svårt, ska’ herrarna tro. Det
är icke alla, som kunna översätta det här.» Häggström, som
var adjunkt i latin och blev professor Petterssons efterträdare,
var ju vida bättre, men icke hade man mycken nytta av hans
föreläsningar. Latinet studerade jag därför huvudsakligen på
egen hand.
När jag skulle tentera för Pettersson till den filosofiska
graden, och fråga var om ett visst språkligt förhållande frågade
han: »Vad säger Zumpt om den saken?» Jag svarade: »Det
vet jag icke.» Åter frågade han: »Vad säger Madvig.» - »Det
vet jag icke.» - »Vad säger Nägelsbach?» – »Det vet jag icke:
jag vet bara, huru det är.» Då tog han ned en svensk bok ur
sin hylla, slog upp den på måfå och sade: »Översätt den här
sidan på latin.» Det gick utan ringaste svårighet. Då sade
han: »Ja, jag hör, att herrn har en god grund.» Och så fick
jag det betyg jag ville ha.
En annan på den tiden märkvärdig lärare i latin var docenten
Frigell. Han var en mycket konstig person, men mycket flitig.
Huvudsakligen studerade han Caesar, väckte även i utlandet
uppmärksamhet för sina arbeten över Caesar, och när
Napoleon III hade utgivit sitt stora verk över Caesar,1 så skickade
han ett exemplar därav till Frigell med följande tillägnan:
»Å mon ami et collaborateur A. Frigell par Napoleon.» Om
Frigell kände sig en smula högfärdig över detta, så må det
icke förundra någon. Pettersson och Häggström skrattade och
hånade honom, men de förmådde själva aldrig åstadkomma
något i vetenskapligt avseende, som väckte någon
uppmärksamhet utom Sverige, för att icke säga, utom Uppsala.
Av helt annan beskaffenhet var professorn i grekiska språ-
1 Verket bar namnet: »Histoire de Jules César», utkom i 2 band 1865-66.
Utg. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
