Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andliga inflytanden under studentåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
bibel, ja ofta långt in på nätterna. Luther, Arndt, Nohrborg
och Pietisten blevo nu näst bibeln hennes mest älskade böcker.
En stor glädje var det för henne, när vi fingo bedja
tillsammans eller när hon kunde få ihop några få vänner hos sig
till Ordets betraktande. Efter hennes död igenfunnos hennes
gamla böcker, till större delen predikningar från den
rationalistiska tiden, i en skräplåda. .- Vad hennes förhållande till
mig beträffar, så blev det ännu ömmare. Strax efter denna
tid började jag (d. 4 dec, 1860) mina tentamina för fil.
kandidatexamen. Ett sådant deltagande för allt, vad mig rörde
och synnerligen mina studier, har jag ej hos någon annan
(med undantag av mina föräldrar) rönt. Alltid var hon den
hoppfullaste, alltid hade hon uppmuntrande ord till hands,
efter varje avlagd tentamen var hon alltid den gladaste, vad
som bekymrade mig, bekymrade henne., vad som gladde mig,
gladde henne. Ofta låg jag på hennes soffa och läste, och
då jag för brådskande studier måste tillsätta någon del av
natten, sov jag på förmidnatten hos henne, varvid hon alltid
vakade över mig för att väcka mig på bestämd tid. Under
sådana vakostunder plägade hon studera sin bibel. Den 22
jan. 1862 sjuknade hennes piga. Henne inflyttade hon då i
sin säng och skötte om henne med stor glädje; hon blev nu
sin pigas piga. Den l:sta febr. tog jag examen och fick då
ett minne av henne, en pennkniv med skaft av silver, Den
4 febr. reste jag bort. På morgonen var jag hos henne för
att taga avsked. Hon var då som vanligt glad. I Västerås
d. 11 febr. träffades jag av underrättelsen om hennes död.
Hon hade sjuknat torsdags afton d. 6:té men mycket lindrigt.
Mot lördags morgon lät hon kläda på sig. Då hon så satt
för brasan, såg hon sig om något besynnerlig och sade: »Jag
vill gå hem.» Pigan, ett Guds barn., som redan var så
åter-ställd från sin sjukdom, att hon nu kunde vara uppe, svarade:
»Frun är ju hemma.» - »Ja, jag ser det, men -», sade hon.
Därpå satt hon en stund stilla, vände sig sedan åter om på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
