- Project Runeberg -  Paul Peter Waldenströms minnesanteckningar 1838-1875 /
265

(1928) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herren gav - Herren tog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Herren gav – Herren tog.



Vintern 1867–1868 var det svåra nödåret i Norrland, om
vilket jag förut har talat. Jag fick då ett fosterbarn.
En dag, när jag låg och vilade middag, kom min hustru
in och talade om en kvinna, som kommit in i köket, fattig och
eländig. Hon hade med sig ett flickebarn, nio månader
gammalt. Det var 28 graders köld. Flickan hade varit våt, och
nu voro kläderna hopfrusna kring hennes lilla kropp. Jag
sade genast: »Men varför behöll du icke flickan?» Min hustru
skickade strax ut bud för att söka kvinnan. Man fick snart
reda på henne, och vi togo barnet. Själva hade vi en son, som
var sex månader gammal, och nu fingo vi denna flicka, som
var nio månader. Till följd av den vanvård, hon varit utsatt
för, var hon mycket klen, och det var ett förskräckligt
gråtande både natt och dag, så att min hustru och hennes syster,
som var på besök hos oss samma vinter, blevo alldeles
uttröttade. Emellertid gick flickan ju igenom.

År 1866 i början av året, dog vår äldste gosse [1] i
hjärnhinneinflammation, 14 månader gammal. Det var en oerhört djup
sorg för oss. Gossens konvulsioner voro förfärliga. Läkarna
– de voro två – togo miste på sjukdomen. Det var min
hustru, som upptäckte vad sjukdom gossen egentligen hade.
När hon nämnde därom, så fick hon en ordentlig skrapa av
den ene läkaren. Till sist måste han dock medgiva, att hon
hade rätt. Vi stodo nu barnlösa, men på sommaren 1866 fingo




[1] Petrus Nathanael.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:15:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waldminn/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free