- Project Runeberg -  Paul Peter Waldenströms minnesanteckningar 1838-1875 /
268

(1928) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herren gav - Herren tog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I allmänhet ansågs det på den tiden, att den, som utövade
någon andlig verksamhet, gärna kunde göra det gratis eller
så gott som gratis. På mina predikoresor i landet kom det
sällan i fråga, att någon betalade mig mina respenningar.
Jag blev därför högst förvånad, när en gång häradshövding
Odencrantz i Jönköping lämnade mig 50 kr. som bidrag till
mina resekostnader, och ännu mer när en fru i Hallsberg
köpte järnvägsbiljett åt mig från Hallsberg till Stockholm.
Man tänkte då för tiden icke på sådant. Människor voro icke
vana att offra något för evangelium. En gång när jag var i
sällskap med den bekante sångboksförfattaren Joel Blomquist
och en stor husägare i Stockholm – denne senare var även
troende – kom samtalet in på Blomquists sångbok. Då sade
husägaren-grosshandlaren: »När skall Gud få en sådan makt
med sångboksförfattares hjärtan, att de utan ersättning till
Guds församlings tjänst avstå sina sånger?» »Jo», svarade jag,
»det sker samma dag, då han får sådan makt med stora
husägares hjärtan, att de till Guds församlings tjänst utan
ersättning avstå sina hus.» Därmed var den diskussionen slut.

Jag hade ju mitt levebröd såsom lektor i Umeå och som
författare till Pietisten, och det räckte till, så att jag aldrig
tänkte på någon ersättning för min predikoverksamhet. Sedan
jag kommit till Umeå och därefter till Gävle, predikade jag
mycket flitigt. Jag var under många år stående predikant i
Betlehemskapellet i Gävle utan ett öre i avlöning. Det var
först när jag 1885 kom såsom predikant till Immanuelskyrkan
i Stockholm, som jag började uppbära någon avlöning för
predikoverksamhet. Och att jag mottog en sådan avlöning
väckte under åratal mycket tadel.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 14:02:25 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/waldminn/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free