Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En försoningsstrid i Gävle Missionsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
in där utan att hava en levande tro på Herren Kristus.
Sedermera blev det annorlunda, Det var många, sorn kommo in i
föreningen, utan att de voro omvända eller troende.
Sammankomsterna voro ganska gott besökta, och vi hade många saliga
stunder där. Någon stationerad predikant fanns där icke, utan
Gästriklands Ansgariiförenings predikanter kommo och foro.
Dessutom fanns det personer i Gävle stad, som tjänstgjorde
med predikan. En läroverksadjunkt vid namn Humble plägade
predika mycket där. Sedan jag kom dit, predikade jag i regel
varje söndag under lästerminerna och
ofta någon gång i veckan, om jag
undantager söndagar, då jag reste ut till
olika församlingar i landsbygden runt
omkring eller till Stockholm.
Åtskilliga troende studenter ifrån Uppsala
kallades också ej sällan till Gävle för
att predika i bönehuset. Bland dem
voro Österman och Lundén, vilka
bägge två slutade såsom kyrkoherdar i
Göteborg. De kommo icke allenast på
ett hastigt besök för att predika en
gång eller två, utan de kunde stanna
någon tid, en vecka eller mer. Ett par år sedan jag hade blivit
bosatt i Gävle, kallades dock en särskild lokalpredikant. Det var
F. L. Hansson. Han var missionselev vid Johannelund, men
vid de stora brytningarna i början på 7iO-talet rörande
försoningsläran måste han lämna Fosterlandsstiftelsen, emedan
han förklarade, att han icke kunde avlägga löfte på
Augs-burgska bekännelsen.
Enligt Gävle Missionsförenings stadgar skulle styrelsen
komplettera sig själv. En viss rättighet att välja hade föreningen.
Men den var allenast formell. Ty i stadgarna medgavs det
styrelsen rättighet att sätta sitt veto emot personer, som föreningen
ville välja in, men som styrelsen icke tyckte om. De mest
P. Lundén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
