Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Släkt. Föräldrahem. Skol- och gymnasieår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bäste läxläsaren, dock den rikaste intelligensen.
Den som mot slutet av skoltiden tävlade med
honom i kunskaper och i läsbegåvning var den
framtida skolmannen och politikern Abraham
Rundbäck, som år 1843 inträdde i klassen och
ådagalade större förmåga och håg att sköta
läxorna. Men i vittomfattande intressen, i läsning
även utanför skolpensum och framför allt i
fantasirikedom var Rydberg avgjort den främste,
därtill med sitt känsliga, trofasta och käcka lynne
en mycket omtyckt kamrat som hellre tog stryk än
han flydde och aldrig sprang ifrån ett slagsmål
mellan pojkar. I de bataljer, som utkämpades
mellan de olika stadsdelarnas ungdomar, deltog
han livligt och han kunde även vedervåga sin
person och sina kläder i strider med traktens bönder,
när dessa besökte staden. Det var därför icke
endast Viktor Rydbergs läslust och goda huvud
som imponerade kamratkretsen – »plugghästarna»
äro icke alltid de mest avhållna eller beundrade
– det var också hans modiga sinnelag och
duktiga nävar.
I ett brev från 1875 skriver han: »Ny Ill.
Tidning talar (i biogr. 1865) om mina slagsmål
som skolpojke. Det är i själva verket de minnen,
som jag allra helst ser tillbaka till, ty jag njöt
aldrig så i fantasien som då, och jag tog alltid
parti för de svaga mot de starka. Den hågen har
alltid varit varm hos mig, ehuru lättja och
drömmerier kommit mig att mindre kraftigt och mindre
troget göra det under mannalivet med pennan och
ordet än i gossåldern med knytnävarna.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
