Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Publicistisk verksamhet 1855-1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i tidningen vid behandlingen av dagens ämnen,
dock finner man här och var en del uttalanden
byggda på hans filosofiska studium.
Hegelianismen var då stadd i upplösning. Den store
tänkarens skola hade splittrat sig i en höger
som sökte inreda de Hegelska formerna till
bekväma bostäder för den härskande kyrkoläran –
och denna skola hade adepter även bland de
högkyrkliga herrarna vid det sydsvenska universitetet
– och en vänster, »unghegelianerna», som
med Strauss och Feuerbach gjorde snart sagt
»tabula rasa». För en del Hegelianer var systemet
blott en angenäm tankegymnastik, i vars termer
de kunde inlägga vad innebörd de behagade.
Rydberg hade studerat Hegel och hans skola
men hade icke funnit ro i det Hegelska systemets
panteism och det hade gått honom som mången
tänkare i Hegels hemland, som kände det kyligt
i dess konstfullt byggda ispalats, där det icke fanns
utrymme vare sig för en personlig gud eller för
en personlig odödlighet.
Vad åter angår hans förhållande till
Boström, av vars system han senare tagit intryck,
stod han vid denna tidpunkt närmast kritisk till
honom – han förberedde 1859 »en kritik av
Boströmska filosofien» – och varnade ännu 1864
mot den ensidighet, som kunde bliva en följd av
att systemet besatte alla universitetets lärostolar i
filosofi.
Såsom sin filosofiske lärofader vid denna
tid erkände han Immanuel Herrmann von
Fichte, den store Fichtes son (f. 1797 d. 1879),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
