Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Prosadikt och ungdomslyrik - Novellutkast och fragment. -- Singoalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skugga från en præexistens dväljes bilden och
minnet av Singoalla, »som suckar i sitt mörker och
vill stiga upp i tankens och känslans ljus».
Erland, som är gift med den ljusa Helena Ulvsax,
hans från barndomen bestämda brud, kämpar mot
det sköna men hemska minnet från fordom, mot
Singoallabilden, som han dock icke förmår
förjaga. Ty fastän han tror sig hata detta minne
som en demon, så gömmer han dock i sinnets
omedvetna djup kärleken till sin första älskade.
Snart träder hon själv ånyo inom hans erfarenhet.
Hennes sändebud är Sorgbarn, »den lille pilgrimen»,
Erlands och Singoallas son, vilken kommer för att
göra väpnaretjänst hos sin fader och lovar att
återfinna de skatter, dem en gång främlingarna från
Egypti land rövat från riddare och kloster.
Sorgbarn, sonen av söderns glöd och nordens is, av
trohet och svek, av hedning och kristen, av det
ljusa och det mörka, av kärlek och mannastyrka, är
en av Rydbergs vänaste och originellaste skapelser.
I sorg är han född till världen, och sanden i hans
livsur är snart utrunnen. Så bär han ock sorgens
signatur å anlete liksom i namn. Rydberg har här
personifierat barnalivets oskuld och omedvetna
visdom, en poetisk skepnad, fjärran visserligen
ifrån all realistisk verklighet - hans kristna
uppfostran mitt i en hednisk omgivning är fantastisk
- men dock med en egendomlig diktens sanning; huru
fint äro icke de drag iakttagna, vilka tyda på att
Sorgbarn tillhör de för en tidig död bestämda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
