Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Prosadikt och ungdomslyrik - Den siste Athenaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett heligt prästerskap och sökte uppfriska tron
på djävulen - under en sådan tid säger Rydberg
sig vilja genom en skildring från kyrkans tidigare
skeden, från antikens undergång och kyrkans stora
triumf, påvisa, att denna »första» kyrka så långt
ifrån vore en »helig» kyrka, vilken i verkligheten
utförde kärlekens evangelium, att den tvärtom
gömde inom sig mycken ofördragsamhet, grymhet
och hyckleri, och att den till sina målsmän ofta
valde samvetslösa, vederstyggliga personligheter,
under det bland motståndarna ädelborna andar
framträdde.
Det har nu från skilda håll anmärkts, dels att
Rydberg icke skiftat sol och skugga jämnt mellan
kristendom och hedendom samt att han i sin roman
fört den bortdöende hedendomens talan och
övervägande framhållit de mörka sidorna hos den
unga kyrkans män, dels att han först »kristnat»
sina hedningar och sedan förklarat, att de äro
bättre än de kristna, men att därför icke
egentligen striden står mellan hellenism och
kristendom, utan mellan humanism och dogmatik.*
Har nu Rydberg velat tala hedendomens eller den
helleniska religionens och kulturens sak mot
kristendomen? Visserligen icke. Det är riktigt, att
striden icke gäller hedendom och kristendom. Men
det visste nog författaren. Den gäller trosfrihet
eller trostvång, och udden är icke riktad mot
kristendomen, vilken förf:n omtalar med
* Jmfr Rudins minnestal, Levertin i »Diktare och
drömmare», Schück i »Ur gamla papper» IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
