Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Prosadikt och ungdomslyrik - Den siste Athenaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I den dubbla uttydningen av Narkissosmyten har Rydberg
lämnat lysande prov på den allegoriska metod, i vars
utövande hedniska och kristna tänkare tävlade.
Men icke blott som tänkare äger neoplatonikern Krysanteus
frändskap med kristendomen, utan även som mystiker.
Rydberg framhåller, att den grekiska filosofien genom
neoplatonikernaundergick samma omdaning som den antika
byggnadskonstens minnen genom medeltidens byggmästare.
Platons tanketempel med dess ljusa pelargångar blev
genom en kedja av förvandlingar till en byggnad med
genombrutna fönster, målade av mystiken, och spetsbågar,
spända av himmelsk längtan. Denna mystik, denna »längtan»,
så främmande för den ursprungliga naiva hedendomen och
för hellenismens glanstid, framträder i mysterierna, till
vilka även så filosofiska andar som Krysanteus och
Hermione gåvo sig hän för att försjunka i fantastiska,
symboliska akter, liksom anande de djupa religiösa och
sedliga sanningarna.
Den siste Athenarens författare, vilken, med all sin
tankeskärpa och tankeklarhet, bar inom sin naturell ett
icke ringa fång av mystik - därom vittnar ju bl. a.
Singoalla - sympatiserade i detta avseende med sin hjälte.
Men dessa hedniska mysterier äro icke så alldeles
främmande för vissa rent kristliga bruk; dopet och
nattvardsformerna hava t. o. m. ombildats under inflytande
från dem. (Jmfr Hatch.)
Även som etisk personlighet visar sig
Krysanteus - så hedning han är - i mycket såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
