Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Prosadikt och ungdomslyrik - Ungdomslyrik 1855-1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 VIKTOR RYDBERG
Diktens slup lämnades alltså åt sitt öde. Först
i nästa årtionde, vid 1870-talets mitt, fann
»Ro-binson Crusoe» skäl att åter leta fram sina
»strandvrak» och skänka dem yngre syskon. Men
så glömda voro dessa strandvrak, så okänd Viktor
Rydbergs ungdomslyrik, att när han plötsligen
framträdde som mästare på detta område, med
Dexippos, Den flygande holländaren, Drömliv,
Snöfrid, Kantaten och flera, så var den förundran
allmän, åt vilken Carl Rupert Nyblom gav uttryck
i följande strofer av en ordensdikt i Samfundet
S. H. T.:
»Det löd långt bort från väster
en ton av sällsynt klang,
det var utur en tänkarsjäl
den välljudsböljan sprang.
Ty äkta pärlor lyste
ur sångens rena våg,
och idealets återglans
på spegelytan låg. .
Kan siarn även sjunga?
så sporde glad envar.
Får universets mätisman
en stund för sången kvar?
Då har han lärt sig skalan
i högre rymd än vi,
då har han lyssnat - det är visst -
till sfärers harmoni.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
