Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Personliga förhållanden och levnadsöden 1855-1872. Deltagande i kyrkomöte och riksdag - Riksdagsmannatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Riksdagsmannatiden.
Året därpå 1869 blev Rydberg ånyo kallad till ett
offentligt uppdrag. Hedlund hade undanbett sig
återval till andra kammaren, och de »ledande»
inom Göteborgs samhälle hade - för att undvika valet
av en representant för det kommunala missnöjet och
för skråväsendet, som framträdde under liberal
förklädnad - slutligen enat sig omi att i Hedlunds
ställe uppsätta hans närmaste man på byrån. Under
dåvarande mycket naiva valförhållanden utsågs Rydberg
till riksdagsman med 615 röster. Med synnerlig glädje
gick han icke till representantkallet.
Vid sin ankomst till riksdagen 1870 var han allt annat
än vän till lantmannapartiet, vars ställning i
kulturfrågor och tullfrågor syntes honom tvivelaktig;
han bevistade först ett sammanträde bland de nyliberala
där han hade vänner som Nordenskiöld och Gumaelius, men
fann att man här mindre »lede av grundsatser» utan mest
utgjorde ett kotteri av malkontenter och ärelystna, som
ville gälla som partichefer. Den första riksdagen slöt
han sig i stället till »intelligenspartiet».
Sitt jungfrutal höll han den 16 februari 1870 i en fråga,
som låg honom varmt om hjärtat, nämligen om rätt för
bekännare av annan lära än den rena evangeliska att inneha
befattning i statens tjänst, och för bekännare av annan lära
än kristen protestantisk att vara valbar till riksdagsman.
Talet (meddelat i Saml. Skr. XIV: 374) utgår från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
