Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Personliga förhållanden och levnadsöden 1855-1872. Deltagande i kyrkomöte och riksdag - Riksdagsmannatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att han under de två timmar detta samtal räckte visade
en älskvärd sida av sin karaktär, vars tillvaro jag icke
anat. Knappt ett spår av cynism, men desto mer av en
överspänd poetisk uppfattning. Reflexionerna och
hjärte-utgjutelserna omväxlade med uppläsandet av poemer.
– – – Under samtalet glömde jag aldrig, att jag hade
kungen framför mig, men jag tror på samma gång, att
jag visade takt däruti att jag icke var det ringaste
ceremoniös och kruserlig, ty det hade ej passat för
situationen. Jag minnes efteråt, att jag, livad av
konversationen, mer än en gång steg upp från min stol
och stod kraftigt orerande framför hans. Cigarrer och
punsch konsumerades väldeliga, det senare dock i
försiktiga partier av mig själv. Slutligen blev
förtroligheten så stor, att han erbjöd sig visa mig
sina dagböcker, där han nedlagt sina »innersta tankar
och känslor», men nu var det långt lidet på kvällen,
och det överenskoms, att detta skulle ske först sedan
han kommit tillbaka från Norge. Blir det av - vilket
jag icke önskar - så har han vänt sig till en person,
som ej skall missbruka hans förtroende, även om jag
ej kan uppskatta detta förtroende så högt eller känna
mig därav så smickrad som om jag visste, att han valde
dem, för vilka han så öppnar sin själ. Har han haft
den egennyttiga beräkningen att vinna en anhängare vid
kommande voteringar, så har han däri misslyckats, men
däremot har han verkligen avvunnit mig en tillgivenhet
av det slag, att jag aldrig skulle kunna bli ond på
honom, ty älskvärd är han med alla sina svagheter och
snedsprång. I parentes vill jag tillägga, att jag
begagnade ett tillfälle att varna honom för en viss
taburettaspirant, varvid jag fick ett svar, som var i
hög grad karaktäristiskt. Dock nog härom. Det var
»ett äventyr», och det är allt. Jag ångrar emellertid
icke, att jag begav mig till den där middagen, ty
dylika saker äro roliga att erinra sig.»
När Rydberg uppreste till lagtima riksdagen
1871 var hans ställning till partierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
