Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Personliga förhållanden och levnadsöden 1855-1872. Deltagande i kyrkomöte och riksdag - Riksdagsmannatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ej obetydligt ändrad. Handelstidningens tyskvänliga
ställning under fransk-tyska kriget - varom mera
längre fram - hade föranlett skarpa hugg mellan denna
tidning och »intelligensorganen» i huvudstaden, som
alla stodo på franska sidan, och detta torde i ej ringa
mån ha medverkat till att Rydberg vid ankomsten till
huvudstaden 1871 intog en spänd ställning till dessa
kretsar och deras meningsfränder.
Avgörande för hans förändrade politiska hållning var
dock försvarsfrågan, där han, i likhet med Hedlund,
var en avgjord motståndare till det kungliga förslaget
och på denna grund kom att intaga en ställning vid
sidan av bönderna, en ställning, som under riksdagens
lopp blev allt intimare.
Förhållandet var, som bekant, att Adlercreutzska
regeringen med Abelin som krigsminister under intrycket
av de stora krigshändelserna 1870-71 åter framlagt ett
försvarsförslag som gick ut på indelningsverkets
bibehållande i orubbat skick, med undanskjutande av den
kamerala sidan om lindringar i voteringsbördan men med
beväringsövningarnas utsträckande till 82 à 90 dagar.
Mot detta förslag var Rydberg avgjord motståndare och
höll, visserligen med uteslutande av en påtänkt präktig
inledning, däri han tog den svenske bonden i försvar,
ett tal (meddelat i Saml. Skr. XIV: 371) vari han anslöt
sig till kammarens majoritet som yrkade indelningsverkets
försvinnande inom 15 år, och där han företrädesvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
