Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Personliga förhållanden och levnadsöden 1855-1872. Deltagande i kyrkomöte och riksdag - Riksdagsmannatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot en ekonomisk reform, varförutan en tidsenlig ombildning
av vårt försvarsväsen blir omöjlig, skall den stund icke
vara långt avlägsen, då man fordrar indelningsverkets
upphävande utan ersättning och ser sig om efter statsmän
med mod att genomföra en princip, som alla moderna
rättsstater erkänna för riktig och vid tillfällen sådana
som detta tillämpat på genomgripande sätt i en den möjligast
jämna fördelning av försvarets ekonomiska börda.
Det är en ekonomisk omöjlighet att grunda en varaktig och
ändamålsenlig arméorganisation på den gamla förvittrade
grundvalen, det är desslikes en moralisk omöjlighet, ty
detta indelningsverk - det har nu blivit klart för mången
som hitintills ej sett det - är hatat av Sveriges allmoge,
som med fog eller ej betraktar det som en orättvisa och
ett minne av det förtryck och den nesa han en gång lidit
under privilegierade klassers välde; det är slutligen en
militärisk omöjlighet, ty utanför konungens rådkammare
finnes knappt en högre officer med studier och auktoritet,
som anser, att man genom antagandet av kungliga förslaget
skulle lyckas erhålla ett mer betryggande försvarsväsen än
det närvarande.»
Vid 1872 års riksdag valdes Rydberg till ledamot av
konstitutionsutskottet och deltog som sådan dels i en
anmärkning mot konungens rådgivare för ett beslut, som
lade tyngre börda på rust- och rotehållare genom sänkande
av åldersgränsen för rekryt, dels i arbetet för
tryckfrihetsfrågans lösning där han jämte Hierta och
Bergstedt tillhörde en särskild subkommitté. Särskilt låg
honom om hjärtat avskaffande av kvarstad för annat än
uppenbart upproriska och osedliga skrifter och vidare
för ett förståndigt ordnande av ansvarighetssystemet, då
det vore obilligt att en bevisligen oskyldig
tidningsutgivare skulle straffas men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
