Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Personliga förhållanden och levnadsöden 1855-1872. Deltagande i kyrkomöte och riksdag - Riksdagsmannatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
författaren gå fri. (Jmfr Saml. Skr. XIV: 391.) Genom
första kammarens envishet att vidhålla en del amendement,
i hopp om återremiss, kom förslaget i andra kammaren att
falla och frågan avfördes för mer än en mansålder från
dagordningen.
En försvarsfråga, vari Rydberg uppträdde var
den om friköpningsrättens avskaffande.
Rydberg hade vid denna riksdag ännu skarpare understrukit
sin samhörighet med lantmannapartiet. Hans uppfattning
framgår av några rader i ett tidningsbrev:
»Onekligt är, att det innevarande riksdagsskedet, som
kastat ljus på många förut mörka punkter i denna
gruppbildning, kommit partierna att bättre förstå sitt
eget och varandras skaplynne. Det s. k. intelligenspartiet,
som i början framstod söm en förening av hovsamt liberale,
med klarare åsikter i ekonomiska frågor, har efter hand
tagit skaplynnet av ett rent ministeriellt och byråkratiskt
parti, som med få undantag finner allt vad regeringen äskar
gott, aldrig oroar henne med fordringar på hushållning med
statens medel, sätter ett avgjort motstånd mot en avlösning
av det gamla privilegieväsen, som ännu kvarstår på det
kamerala området, och visar blindaste misstro mot den stora
och i sitt innersta väsen löftesrika rörelse, som 1865 års
representationsförändring nödvändigt medfört: den svenska
odalmannaklassens politiska återuppståndelse med vad däruti
innebor av krav på folklig bildning på fosterländsk grund.»
Dessa senare ord peka på den stämning och det vidgade
syftemål, vilka förmådde Rydberg att ansluta sig till vad han
älskade kalla »folkpartiet» i andra kammaren. Han och hans
vänner där hemma hade just vid denna tid närmat sig danska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
