- Project Runeberg -  Viktor Rydberg, hans levnad och diktning /
320

(1913) Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Journalistisk glansperiod 1869-1875 - Språkrensningssträvanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den lära Rydberg här hävdade var, kan man säga, den
litteraturhistoriska skolans, till vilken Grimm,
Rydqvist, Carl Säve hörde och som i viss mån även
hyllades av Littré.

Gent emot denna historiska teori gjorde sig dock
även andra gällande. Sålunda märkes först den
»naturhistoriska» ståndpunkten (då hyllad av
Schleicher, Max Müller och antagen av M. B.
Richert), som i språket såge en naturprodukt,
vilken fritt borde få frodas enligt bruket och ej
skolmästras; sedan en därmed närsläktad ståndpunkt,
vars teori Adolf Noreen närmare utvecklat (i Nord.
Tidskr. för 1885) och som han kallar den »rationella»;
dess regel lyder: »bäst är vad som kan av den
förevarande publiken exaktast och snabbast
uppfattas och av föredraganden lättast produceras»,
den närmar sig »bruket», men endast i den mån
»det befunnits vara bra», och vad som är bra,
avgöra språkfilosofer och språkkonstnärer.

Det var närmast denna senare uppfattning, om än med
enstaka lutning åt den naturhistoriska, som kom till
orda i d. v. adjunkten Esaias Tegnérs uppsats Om
språk och nationalitet, vilken lästes i Svensk
Tidskrift för 1874. Med erkännande av det i många
avseenden förtjänstfulla i Rydbergs uppsats och
under medgivande av att ett utrotningskrig mot
utländska ord må föras, men icke emedan de äro
osvenska, utan emedan de äro opraktiska, gör Tegnér
gällande, att orden icke hava annan egenskap än att
vara tecken.

Det tecken är det bästa, som bäst gör den talandes
mening förstådd av den, till vilken han talar. Då inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:25:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/warburyd/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free