Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Journalistisk glansperiod 1869-1875 - Språkrensningssträvanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lag underkastat, och tomrummet fylles av en utlänning,
som emottages gärna, emedan varje ord har sin lilla
roman, som vinner i omväxling, när det råkat in och skall
göra sig hemmastatt på främmande mark. Det vore väl,
om detta åskådningssätt läte förena sig med ett annat,
som erkänner det rättsgilla i motståndet, vilket i början
omedvetet och sedan med allt klarare medvetande söker
mot nötning och sönderslitning skydda det band, som i
tungomålet sammanhåller de bortgångna släktena med
de kommande och gör det för de senare möjligt genom
århundradena att utan mycken ansträngning njuta vad
deras fäder djupast tänkt och skönast diktat. Att dessa
motståndskrafter uträtta något, det lär oss historien.
Medan språket med varje mansålder nästan till
oigenkännlighet förvandlas hos några indianska och
afrikanska stammar, kan än i dag den helleniske bonde,
som tjänar främlingen till vägvisare, taga Pausanias
till hjälp. – – – De, som förkunna de i talspråket
rådande fysiologiska lagarnes ohejdeligt upplösande
kraft, böra dock icke förgäta, att de bevarande och
utvecklande psykiska krafterna i språkorganismen
tillväxa i samma mån som folket varder i stånd att
leva ett innerligt samliv med det ädlaste i sin
litteratur. Skaldegåvan ålägger den, som benådats med
henne, många dyra förpliktelser, och bland dem är den
att freda modersmålets ordskatt, återliva sinnet för
uttryckets bildliga friskhet och värna om de formernas
fina skiftningar, vilka den odlade känslan, om än icke
vardagslivets värv, kräver.»
I de senaste orden har Rydberg berört en sida, som
kanske icke nog beaktats av de utmärkta språkforskare,
vilka antingen i språket företrädesvis se en naturprodukt
och som vilja låta det gällande språkbruket utan vidare
utgöra normen eller som hävda det praktiskas,
begriplighetens, lätthetens synpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
