Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Resan 1874. -- »Romerska Dagar»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som ödet ej kan böja, så var det emedan den skepnaden
borde taga sig ståtlig ut på koturnen.»
Stoikernes lära var dock ej nyttig för den yngling, som
var välvillig mot alla och känslig för allas lidanden
så länge det icke kostade möda att vara det, men som
här fick höra, att det är svaga ögon som tåras, när
andras drypa. Stoikerne, som förkunnade mänsklighetens
broderskap, fäste föga eller intet värde vid ömsinnet
såsom sådant, de sågo ej på den sköna naturgåvan, endast
på den sedliga förtjänsten. Men för den, som icke känner
till den senare, kan det vara vådligt att lära missaktning
för den förra. – – –
Rydberg, som ej vill söka vit-tvätta ett av historiens
olyckligaste negerbarn, vill dock ej rätt tro på allt ont
som säges om den unge Nero, framför allt ej, att han bar
skulden för Britanikus’ död. Neros grymhet är vorden ett
ordstäv; men den grymhet som njuter av andras smärtor var
honom främmande, liksom en Kaligulas bovlynne eller vanlig
hämndkänsla. Han kunde tvärtom vara överseende och
förlåtande, när det kunde ske utan fara eller uppoffring.
Men det älskliga lynnet utan stöd av sedliga grundsatser
är alldeles otillförlitligt i livets prövningar.
Lyckoomkastningen i Neros liv ser Rydberg i modermordet
på Agrippina. Då hade han överskridit brottets Rubikon.
Och från detta ögonblick följde samvetskvalens furie
honom, men drev honom tillika vidare på brottets väg.
Högst originell, om än mycket vågad, är Rydbergs tolkning
av Apollo di Belvedere, såsom ett slags vittne om Neros
kamp mot sina samvetskval; såsom blodskuldsförsonaren,
vilken med lustralvippan vill blidka hämndegudinnan.
Härefter skildras, hurusom Nero så småningom blir
en lidelsens träl i all sin uselhet. Ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
