Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Poetisk glansperiod 1875-1882 - Diktning 1875-1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
spörsmål av tvivel och hopp, som utmynnar i Grubblarens
slutstrofer. Det är tidens, förgängelsens förhållande
till evigheten som utgör ämnet. De båda första stroferna
giva med Runebergsk eller Topeliansk enkelhet två
genrebilder av ungdom och ålderdom, av liv och död.
Så följa de båda stroferna om tiden, vilken med sin
kabelked aldrig når det evigas ankargrund, och om
universet såsom ett system av stjärnor, fängelsen för
tvivel och förgängelse, ur vilka ständigt det spörsmål
framsuckas: Var stamma vi från och vart går vårt lopp?
Så kommer för den tvivlande tänkaren svaret i drömmen
och tager skepnaden av hans älskligaste ungdomsminne:
modersbilden, hon, som inplantat evighetshoppet i
hans sinne:
I min moders blick
jag in i det eviga skåda fick.
Evighetsgåtan kan aldrig fullt lösas av förståndet,
men på känslans, aningens, förhoppningens väg kan
odödlighetstron varda en rotfast övertygelse. Så var
den hos Rydberg själv.
Frändskapen mellan denna och andra Rydbergs dikter
samt ett poem »Zweifel und Ruhe» av Lenau bör kanske
påpekas, ehuru det icke är annat än frändskap i tanke,
ej i poetisk gestaltning.
I brev av den 18 november 1875, där Nu’s utgivare
tackar för de båda poemen, beder han att få spara
Eden till februarihäftet, enär han gärna ville se
Rydberg liksom Wirsén och Snoilsky representerad
i de olika häftena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
