Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Poetisk glansperiod 1875-1882 - Diktning 1875-1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Djävulsklostret, De dödes natt, Jesusgossen, fingo vila -
skjutna åt sidan av Rydbergs filosofiska föreläsningsarbete,
vilket till hans egen saknad höll honom borta från hans
utflykter i diktens värld, varom han uttalar sig i flera brev.
Filosofien präglade ock de båda dikter, som tillkommo 1877.
Prometeus och Ahasverus - en tankedikt av djup innebörd, i
vilken tvenne världsåskådningar mötas - är nämligen utan allt
tvivel lika mycket ett barn av hans filosofiska spekulation
som av hans poetiska fantasi. Det var just vid denna tid som
Rydberg, efter att hava slutat sina föreläsningar om idealism
och materialism, förberedde sig till en ny serie över två
andra motsatta världsåskådningar: den Leibnitzska optimismen
och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen. Under
tankearbetet härmed togo systemen och deras tillämpning i
samlevnaden förkroppsligande i ett par av folksagans - den
antikas och den kristnas - mest typiska gestalter: Prometeus
och Ahasverus.
Båda voro gamla känningar i diktens värld.
Prometeus är som bekant enligt den grekiska sagan en titan,
vilken kommit i gudagemenskap med Olympens gudar, liksom
jätten Loke med asarna. Myten förekommer uti Hesiodos’
Theogoni, men där är Prometeus företrädesvis en listig
upptågsmakare, som gäckar Zeus och söker föra honom bakom
ljuset. Hos Hesiodos förleder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
