Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Poetisk glansperiod 1875-1882 - Diktning 1875-1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Prometeus människorna till att överlista Zeus vid
det oxoffer som de bringa gudarna. Därför berövar
Zeus människorna elden, så att den snöda vinsten
vid bedrägeriet länder dem själva till ofärd. Då
hittar Prometeus på en ny list. Han stjäl hemligen
elden från himlen och ger den åt människorna; men
nu straffas han grymt, och straffet drabbar även
människorna (Pandoras förbannelse), vilka förut
kunnat fröjda sig åt en lycklig tillvaro.
Vida djupsinnigare är Aeschylos’ behandling i
tragedien »Den fjättrade Prometeus». Hos honom
lyftes titanen till en högre sfär. Prometeus är
son av Themis, rättvisans gudinna, och utmärkt
av djup siarevisdom. I Zeus’ strid med titanerna
står Prometeus ursprungligen på sina stamförvanters
sida och är genom sin klokhet för dem en
bundsförvant av värde. Men när de trotsa på sin råa
kraft och försmå hans rådvishet, träder han över
till Zeus och hjälper honom till seger. Det goda
förhållandet dem emellan varar dock icke länge. Ty
då Zeus icke bekymrar sig om det ännu svaga och
outvecklade människosläktet, utan till och med vill
utrota det och skapa ett nytt, tager Prometeus sig
an mänskligheten för att rädda den från undergång,
stjäl elden från himmelen åt den och förhjälper den
till en värdig tillvaro. Han nöjer sig ej med att
rycka människorna ur råheten, utan ingjuter till och
med i deras bröst hoppet om odödlighet och borttager
dödens fruktan. Skillnaden är alltså, att medan
Hesiodos låter människorna ursprungligen leva i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
