Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Poetisk glansperiod 1875-1882 - Diktning 1875-1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till den prometeiska skaran av Zeusförnekare höra ock
barnet som smeker faderns kind, den kärleksoffrande
unge mannen som ställer sin barm mot övermakten,
gubben som drömmer om en kommande mystär, ja, döden
själv.
Gent emot dessa svärmerier svarar Ahasverus med kall
klokhet. Han har icke sett det Prometeus talar om.
Väl förs en strid, men ej mot maktens gud -
han dyrkas överallt, var än jag vandre -
nej, fejden gäller: värna egen hud,
kan du ej taga huden av de andre.
Det är de byten, du, varom man strider.
Överallt ser han kampen för tillvaron, löst med den
starkares rätt, vare sig i öppen strid eller listigt
förräderi; de svaga slaktas eller varda slavar. – – –
Och även de kabirer - maskinerna - den trälaätt, som
Prometeus’ skara manat fram, ha ej gjort livet lättare,
ty människorna äro dessa trålars trälar. Och nu följer
en social skildring, som förebådar Grottesången:
På landets bygd, där lärkor ännu sjunga,
förstummas mänskosång och strängaspel;
de gula skördar, som på fälten gunga,
i dem har skördemannen ringa del;
hans usla hydda blir för trång till slut,
och barnen då ur solens sken han sänder
att fastna i de nät av mörka gränder,
som slöjdens jättespindel spänner ut. - - -
Ahasverus vill ej påstå, att allt som är, är
härligt, men:
Är världen icke som den ’borde’ vara,
är hon likväl den yppersta som givs.
Och någon bättre lär väl ej din skara
och du ej heller mana fram till livs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
