- Project Runeberg -  Viktor Rydberg, hans levnad och diktning /
455

(1913) Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Poetisk glansperiod 1875-1882 - Dikter 1881-1882

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jubelfestkantatens tema, ehuru här detta tagit
antik mytdräkt i stället för gammaltestamentlig.

Rydberg synes ej hava avsett dikten för
offentliggörande. Den nådde emellertid pressen
på våren 1882 - i sammanhang med en notis om
Callmanders målningar - men intogs icke i
diktsamlingen. År 1885 utlämnade han motsträvigt
poemet till Nordiska museets publikation Saga,
och sedan ingick det som inledningsdikt i hans
andra samling.

*



Rydberg omtalar i sin brevväxling under 1870-talet
några dikter, som tyvärr aldrig hunno över utkastets
form. Den bland dessa som Rydberg först ville ha
färdig var Djävulsklostret.

Motivet är delvis hämtat ur en gammal legend, som
finnes på isländska (Gering: Islendsk Aeventyri;
Unger: Maria Saga), franska (Etienne de Bourbon:
Anecdotes historiques) samt gammalsvenska
(Klosterläsning).

Denna legend låter två munkar, en äldre och en yngre,
vara stadda på resa och gå vilse i skogen. Lidande av
hunger och törst, anropade de den Heliga jungfrun om
hjälp. Efter bönen klättrade den unge munken upp i ett
högt träd, såg sig ikring och skönjde i fjärran ett
kloster. Den gamle munken svarade, att han ej visste
av att det funnes något kloster i närheten, men följde
honom likväl, och de nådde klostret, klappade på porten,
mottogos väl av abbot och munkar, som försågo dem med
mat och dryck och bjödo dem vila. I natten uppstego
klostrets munkar och sjöngo »hora matutina». Endast den
yngre av de resande orkade åhöra sången, som syntes honom
underlig, då munkarne städse upprepade versen: »Deus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:25:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/warburyd/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free