Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Poetisk glansperiod 1875-1882 - Återblick över Rydbergs diktning 1875-1882
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Till envar, som varnar djupast inne
barnets håg i prövat mannasinne
och åt kampen emot nöd och svek
ger sig helt, som gossen åt sin lek,
som, när sorgen kommer, vet att sörja,
men som barnet kan förgäta den
och av motgång obesegrad börja
helig lek med liv och lust igen,
till envar, som strävar upp för höga
bråddjupsbranter emot fjällets bryn,
blott av längtan att åt andens öga
vinna äntligen en vidgad syn.
Dessa ord kunna stå som motto på Rydbergs hela
skaldskap under dessa år.
Själv betecknar han i ett brev av 12 maj 1877
som sitt ideal av skald den, »vars hjärna kan fri
från allt nyromantiskt grummel klart tänka tidens
stora frågor, på samma gång som hans hjärta kan
svärma för dem och hans tankar gestalta dem i
levande och gripande bilder».
Frågan i vad mån Rydberg under denna tid stod
under inflytande av utländsk dikt är icke
genast besvarad. Något omedelbart inflytande är
vanskligt att påvisa, men lika visst är ock att
Rydbergs skaldegenius hämtade styrka och
inspiration under besök i utlandets diktvärld. Det
förtroliga umgänget med ett mästerverk som Faust
har lämnat mycket starka spår i hans skaldskap.
Tonen och anslaget i Jubelfestkantaten äga
släktskap med de tre änglarnas tal i Faustprologen.
Även från andra skalder av mera sublim läggning
- såsom Shelley - har jag trott mig finna någon
påverkan, och studiet av en vildromantiker som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
